This is my life

Otäck händelse och gåshud
I går kväll hände något otäckt. Jag tog en promenad upp till affären för att köpa nappar, "fulnappar.  Hos oss har vi två kategorier nappar, fulnappar och mjuka nappar. Fulnappar är vanliga nappar som kan köpas på Ica, mjuka nappar är dyrare nappar som man endast kan köpa i utvalda barnbutiker. Eftersom napparna försvinner HELA TIDEN, får barnen nu nöja sig med fulnappar.

 När jag kommit halvvägs hem såg jag att napparna hade sista säljdatum 2008-02, Ica i Trångsund i ett nötskal, affären som Gud glömde eller som i alla fall behöver en ny ägare. Jag gick tillbaka och bytte dem och för att sedan hinna hem innan Grey's började tog jag genvägen genom parken och efterföljande skogväg. Det är en liten väg/stig genom ett skogsparti, skulle gissa att den är knappt 100 m. Mitt på vägen/stigen mötte jag ett gäng killar. Svårt att säga ålder men mellan 18-25. Det var fem stycken med utländska bakgrund och en "svensk". När jag gick förbi dem kände jag en obehagskänsla, kan inte sätta fingret på den men antar att det var stenåldersinstinkten som uppmärksammade fara. De titta väldigt konstigt på mig när jag gick förbi, som att de tittade under lugg. När jag precis gått förbi dem, sa den ljusa killen något lågt till en av de andra, som förde vidare till hela gruppen. Därefter vände sig om allihop och börjar gå efter mig med snabba steg. Jag ökade takten och de med. Jag vågade inte börja springa för instinkten sa mig att då springer de också och de springer snabbare. Jag tryckte in numret till Andreas telefon och var beredd på att ringa. När jag kom ut på vanliga vägen igen, såg jag en kvinna som gick med sin hund en bit bort. Hon tittade upp på mig, tog ett steg, vände sig sedan mot mig igen och stod kvar till jag kommet ned från skogen och ut på vägen. Hon måste också ha känt av spänningen hela i situationen.

Usch! Jag blir så himla arg över att man inte ens ska kunna gå till affären utan att behöva vara rädd. Jag vill kunna gå ut och ta en promenad på kvällen utan att behöva känna oro, oro bara för att det finns en massa störda människor som inte klarar av att hålla sig i sina liv utan måste blanda sig i andras. Kanske var de här killarna bara ute efter att skrämmas, kanske fick de bara för sig att de skulle gå åt andra hållet (fast det tror jag inte för "faroinstinkten" var så otroligt stark). I vilket fall som helst, det händer alldeles för mycket tokigheter. Frågan är var det kommer sluta. Kommer det bli som i stora delar av USA, där man måste gå runt med en pistol i fickan för att känna sig säker...?

En annan sak som fick mig att känna rysningar i går kväll, fast på ett annat sätt, var Grey's anatomy. Den okända killen som blev på körd av en buss, visade ju sig vara George o'Malley. Jag förstod det sekunden innan det kom fram. Sådant får jag alltid rysningar av, riktiga rysningar som ger mig gåshud över hela kroppen. När jag förstår en sak innan det blivit helt klart. Knäppt! 
#1 - Mamma

Fy vad hemskt. Gå aldrig den vägen igen. Dumt att utmana ödet. pussa o krama dom små



Älskar dej



#2 - Anonym

#3 - ANKAN

Hej min vän!



Ursch vad läbbigt! Håller de sig inte på matten så kan ni får låna Tiger några veckor och skrämma bort dem...! Det skulle säkerligen lilla Idastumpan också gilla...! ;-)



Vi ses på söndag! Tjohooo!



Kram ANKAN



Ps. Och JA, jag står absolut till ditt förfogande om du vill ha någon hjälp med trädgården...! Ds.

#4 - Victors morfar Christer

Jätte tråkigt.. jäkla snorungar..

#5 - Frida

verkligen tråkigt. tråkigt också att det är såna som ska ge oss fördommar mot ungdomsgäng...

jag vågar aldrig gå för nära stora gäng.. även om de bara är 14-15 kan de skrämma mig, om de har sådan attityd.